En person av nio drabbas av hjärt-kärlsjukdom i Sverige.

Hjärt-kärlsjukdom (CVD) är en av de största folksjukdomar i Sverige. Även om CVD-dödligheten sjunker, tack vare en hälsosammare livsstil och bättre behandlingsmöjligheter, levde nästan en miljon människor i Sverige med CVD 2015. Det motsvarar en person av nio.

På grund av den åldrande befolkningen har det skett en avsevärd ökning av antalet personer med CVD i Sverige de senaste tre decennierna. Enbart under 2015 diagnostiserades 100 000 nya fall, en ökning på 13 % jämfört med 1990.

CVD påverkar inte bara livskvaliteten utan leder till betydande hälso- och sjukvårdskostnader, liksom övriga kostnader. 2015 var kostnaden 171 euro per capita (218 euro inom EU), vilket  motsvarade en sammanlagd årskostnad på ungefär 1,7 miljarder euro. Kostnader som inte rör hälso- och sjukvård, t.ex. produktionsförluster orsakade av dödlighet och sjuklighet, liksom informell omsorg, ger en fördubbling av totalkostnaden.

Hjärt-kärlsjukdom blir alltmer en livsstilssjukdom

Riskfaktorerna för CVD kan delas in i två grupper: dels sådana som har samband med beteendet (tex kost, bristande fysisk aktivitet, rökning, alkoholintag osv.), dels medicinska riskfaktorer (t.ex. högt systoliskt blodtryck, högt totalkolesterol och högt plasmaglukosvärde i fastande tillstånd samt högt kroppsmasseindex (BMI).

Idag är det kostfaktorer som bidrar mest till de beteenderelaterade riskerna för CVD i Sverige, medan högt systoliskt blodtryck ger det största bidraget till de medicinska riskerna.

Det är lätt att nå och använda RemoteA e-hälso- och sjukvårdstjänster

Centralt vid behandling av CVD är tidig och omsorgsfull vård. Det innebär att det finns ett grundläggande behov av tidig diagnostik. Vanligen remitterar en allmänläkare patienter med möjlig arytmi till sekundärvården för långtidsmätning med en flyttbar EKG-utrustning och det kan ta flera veckor innan patienten får sin diagnos. RemoteA förändrar allt.

Tack vare RemoteA e-hälso- och sjukvårdstjänster kan allmänläkaren ordinera Holter-mätning i samband med hans/hennes besök”, säger hjärtläkaren Anders Englund. “Det betyder att allmänläkaren redan kan ställa exempelvis en arytmidiagnos vid det första sjukvårdsbesöket. Ur patientens synvinkel innebär tjänsten en bekvämare mätmetod och framför allt möjligheten att få sin diagnos inom bara ett par dagar.”

Fjärrplattformen för diagnostiktjänster är också flera gånger billigare att använda än mätning inom sekundärvården, vilket innebär betydande kostnadsbesparingar. Dessutom innebär plattformen en besparing för den offentliga hälso- och sjukvårdens begränsade resurser genom att endast de patienter som diagnostiserats med medicinska behov remitteras för vidare behandling.

Fjärrplattformen för diagnostiktjänster förbättrar hälso- och sjukvården. Dessutom tjänar patienter, sjukvårdsinrättningar och samhället på den genom billigare, bättre och snabbare diagnoser.

Källa: European Cardiovascular Disease Statistics 2017 (European Heart Network)

Så här fungerar tjänsteplattform för fjärrdiagnostik

 

Top